”Minska på onödiga krav för gymnasieutbildning”
Petter Norrthon (L), gymnasielärare i matematik, undrar om kunskap i matematik och språk verkligen är en förutsättning för att alls kunna klara en yrkes- eller estetutbildning.
Är barn som förnekas tillträde till yrkesinriktad utbildning, och inte ges hopp om en framtida anställning, ett lätt byte för kriminella gäng?
Antalet barn som lämnar grundskolan utan behörighet till gymnasiet eller någon framtida yrkesutbildning är drygt 15 000 varje år. Det är få arbetsgivare som anställer ungdomar utan gymnasieutbildning eller annan yrkesutbildning och än färre som anställer barn under 18 år.
För att bli behörig till en yrkesutbildning på gymnasiet krävs godkända betyg i svenska (eller svenska 2), engelska och matematik. Dessutom ytterligare fem godkända betyg. För många utbildningar är grundläggande kunskaper i matematik och språk en viktig förutsättning för att klara gymnasiet. Men är det en förutsättning för att alls kunna klara en yrkes- eller estetutbildning?
Enligt Skolverkets rapport Slutbetyg i grundskolan våren 2022 så var 10 procent av alla elever inte godkända i matematik och 29 procent inte godkända i Svenska 2. Ungefär så här ser det ut varje år.
Alla högstadielärare är väl medvetna om dessa krav. De gör sitt bästa för att få eleverna att inse hur viktigt det är att klara matte, svenska och engelska. Men en elev som upplever att det aldrig kommer att gå riskerar att ge upp redan under högstadiet. Sannolikheten för att eleven tror att det ska gå bättre efter nian är också låg. Utslagning och en känsla av hopplöshet blir ett faktum.
Vårt skolsystem är utformat som en piska. Tanken är att du ska motiveras att göra ditt yttersta – annars finns ingen fortsatt möjlig utbildning.
Det behöver inte vara på detta sätt. I det skolsystem Sverige hade på 1980-talet stoppades du inte från att läsa på gymnasiet bara för att du hade det lägsta betyget i till exempel matematik.
Det är hög tid att vi flyttar fokus från det våra barn är dåliga på till det de är bra på. Det måste vara skolans uppgift att möjliggöra för barnen att stanna kvar i utbildningssystemet tills det finns hopp om en framtid, samt att hjälpa barnen att hitta utbildningsvägar fram till en anställning. Detta även om barnet inte behärskar just matematik, engelska eller det svenska språket.
Det är egentligen märkligt att vi i dag har ett system där de elever som har de största svårigheterna i viktiga kärnämnen är de elever som förvägras fortsatt utbildning efter nian. Förutsättningarna för att hjälpa barnen med dessa ämnen är självklart större om de går på gymnasiet – än om de inte finns där. Detta helt oberoende av vilka kunskaper de tar med sig från grundskolan.
Vi läser varje dag om det alarmerande gängvåldet som bara brer ut sig, och vi förundras över hur unga barn som rekryteras. Det finns många som talar om behovet av strängare straff. Men jag är övertygad om att än viktigare är att visa på alternativa vägar för rekryteringsbasen.
Genom att säkerställa ett tillträde till yrkesinriktat gymnasium, eller göra gymnasiet obligatoriskt för alla barn, hålls ungdomarna kvar i skolans värld fram tills de är vuxna. Om skolan dessutom minskar på obligatoriska krav som inte behövs, då kan våra barn även ges hopp om en alternativ icke-kriminell framtid.
Petter Norrthon (L)
Gymnasielärare i matematik, ordförande i Barn- och grundskolenämnden i Täby kommun